De e mycke nu..

Om en vecka har vi praktik igen och jag är inte alls sugen. 

Vilket får en att fundera på vad man håller på med egentligen; 

det är väl det här man ska se fram emot? 

Det är väl praktiken som är så nära "det riktiga" arbetslivet 

man kommer som man skall komma ut till sen? 

Fast jag inbillar mig ändå att det är annorlunda när man själv får bestämma och har lite pondus.

Och inte bara behöver foga sig och vara serviceminded och superanpassningsbar hela dagarna.

Inbillar mig att det är en stor skillnad.

Jag skulle verkligen vilja vara klar med pluggandet efter den här kursen - börjar få nog nu.

Nu läser jag roliga saker som jag valt själv, 

men sen är det bara hivig teori kvar som jag inte alls är sugen på.

Antingen får jag på något mirakulöst sätt läsa dubbelt, eller så får jag börja jobba innan jag är klar och hoppas på att bli fortbildad till behörig genom min framtida(?) arbetsplats.

Lilla prutten börjar bli värsta stora tjejen. Och jag känner att jag skulle vilja vara hemma mer.

Det händer så mycket att man är helt ouppdaterad efter bara ett par timmar!

Fattar inte hur alla oföräldralediga pappor klarat (och klarar) detta i alla tider..